Ja, nu är den slut för i år. Bokmässan alltså. Jag har haft egen monter där i 6 år nu och varje gång på söndagen klockan 17.00 när högtalarrösten meddelar att "nu är det slut för i år. Vi tackar alla utställare och besökare och önskar er välkomna tillbaka nästa år" gläder jag mig åt den mässa som varit och den som komma skall. I år presenterade jag min dokumentärroman "Kolonisterna på hjortronmyrarna" på ett seminarium i F4, i Västerbottens och Norrbottens läns monter och på Författarscenen. Självklart drunknar ett så litet bokförlag som vårt i allt brus, men ändå känner jag mig glad att så många uppskattade min framställning. En kvinna från pressen undrade om jag "möjligen var lärare" och jag bekräftade hennes misstanke. "Ja, jag förstår det", sa hon "så strukturerad kan bara en lärare vara!" En sådan uppfattning tackar jag och mina kollegor för!
Det finns ett VIP-rum för Speakers. Där går det intressant till, må ni tro. Jag satt där vid mitt bord, sörplade på mitt te och betraktade min omgivning. Där satt kändisen K. och pep till när den ändå mer namnkunnige M. larvade in genom dörren. K. kastade sig om halsen på honom och såg mycket lycklig ut. Sedan kom nästa celebritet gående och samma scenario återupprepades. K. log sitt vackraste leende och såg bara Honom. Detta pågick varje gång jag vistades i VIP-rummet och det väckte många tankar. Här umgås de som styr det som folk "önskar" läsa, här möts den svenska och utländska intelligentian och kliar varandra ömsesidigt på ryggen.
Teet var gott och upplevelsen märklig. Bara så ni vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar