200-årsfirandet av Bernadottedynastins grundande i Sverige

Skrivet av Lilian O. Montmar 2010-05-21 kl. 00:00

200 årsfirandet av Bernadottedynastins grundande i Sverige
Nyheter

I närvaro av Hennes Majestät Drottning Sylvia firade Franska Institutet 200-årsminnet (1810-2010) av Bernadottedynastins grundande. Firandet ägde rum i Börssalen i Stockholm. Konferensen leddes av Dick Harrison.

Författaren Herman Lindqvist skildrade den historiska bakgrunden till att baron Carl-Otto Mörner övertygade ministerrådet att värva marskalk Jean- Baptiste Bernadotte att leda Sverige ut ur krisen. Baronen var övertygad om att Sverige behövde en militärt framgångsrik kronprins för att ha en chans att vinna tillbaka Finland från Ryssland. År 1811 blev Jean- Baptiste Bernadotte regent i Sverige och 1818, efter Karl XIII död, besteg han den svenska tronen.

Historieprofessorn vid universitetet i Toulouse II-Le Mirail, Jean-François Berdahs, betonade Jean- Baptiste Bernadottes fredstiftande insats, hans bemödan att säkra landets gränser, hans övertygelse om att Sverige skulle vara neutralt för att kunna utvecklas maximalt, diplomatins betydelse för den goda sämjan med Ryssland och Storbritannien och inte minst hans insats för Sverige som jordbruksland.

Generalkonsuln Olof Sjöström som publicerat essän Karl XIV Johan: Det moderna Sveriges grundare, 2009, ansåg att svenskarna hitintills inte uppskattat Jean- Baptiste Bernadotte efter förtjänst. Kungen ställde till och med sin personliga förmögenhet till förfogande för att befria Sverige ur landets ekonomiska stagnation. Han förbättrade infrastrukturen, byggde ut banksystemet, organiserade statsapparaten, byggde Göta Kanal, skapade arbeten så att folk fick mat på bordet och lade grunden till det moderna svenska samhället.

Visserligen förlorade han stora penningsummor på banktransaktioner, något som han blev hårt kritiserad för, men betalade personligen tillbaka skulderna ur egen ficka. Den svenska valutan stabiliserades och när inte kassan räckte till, lånade han pengar av köpmännen i Ystad. Jean- Baptiste Bernadotte lät bygga sjukhus och införde socialsystemet.

I den efterföljande diskussionen ställdes frågan varför Jean- Baptiste Bernadotte ändå har fått ett sådant dåligt eftermäle. Man beskyller honom för att ha varit en konservativ gammal reaktionär, som aldrig lärde sig svenska, sina undersåtars modersmål.

Herman Lindqvist konstaterade att svenskarna inte gillar kungar, medan Olof Sjöström påpekade att språkförbistringen kan ha varit orsaken. Kungen skrev sina memoarer på franska, ett språk som ingen förstod. I Frankrike betraktas Jean- Baptiste Bernadotte alltjämt som förrädare. Hans relation med Napoleon sägs inte ha varit den bästa. Dick Harrison fick förklara varför ingen historiker hade intresserat sig för att skriva hans historia, när det finns så mycket material att gräva ur. Men han blev svaret skyldig, men betonade avslutningsvis fördelen med att lära sig det franska tungomålet.

Lilian O. Montmar
http://home.swipnet.se/Alerta